Vecka 7 - summering

Första veckan av fem på maxstyrkefasen är till slut. Det har känts riktigt bra. En gång i tiden innan jag började med femkamp var jag typ "gymkille" så denna fasen på fem veckor längtar jag lite efter och jag tycker inte att den är särskilt jobbigt. Lyfta tung är kul och du måste vara stark för att kunna utvinna effekt. För stark muskel med för stor tvärsnittsarea är dock direkt negativt om du vill kunna vara snabb. Dessutom gör det riktigt ont att få mjölksyra i en stor muskel.

Då jag haft lite känningar i ena axeln ett par veckor har jag valt att vila från främst simning. Det har dock känts bra hela veckan vilket innebar att jag i fredags kunde dunka på med ett pass på simhinderbanan som Sveriges bästa femkampsdam ordnade. Uppvärmning - teknikträning - fem testlopp - avsimning = ett bra pass. Var nere på 31,6 som bäst på en 2x25-metersbana som inte kan betraktas som särskilt snabb, men det är alltid bra träning.

Jag vet att jag har de vid tävling förbjudna "långbrallorna" men det spar knäna vid upprepade vändningar på bordet.

Utöver simpasset har det blivit tre löppass, varav ett "tröskelpass". Totalt har jag avverkat 25 kilometer denna vecka, ganska lite men lagom efter en vilovecka. Två gympass har jag också hunnit genomföra.

Kommande vecka blir det att leda en grupp "Nordic Military Training" i Stockholm. Jag jobbar på helgen så då blir det ett par gympass och om vädret tillåter ska jag försöka komma ut och kasta granater samt skjuta gevär.

Sitter i detta nu och ser prisutdelningen på damernas stafett på OS. Det knottrar sig i hela kroppen. För ett par år sen stod jag själv på en OS-pall och fick ett brons, det räckte för att jag skulle sväva på moln i flera dagar. Då kan man bara tänka sig vad våra guldmedaljörer känner sig i Sotji. Det är otroligt mäktigt och jag sitter klistrad framför tv:n nästan alla dygnets vakna timmar.

Heja Sverige!