Hallo där.
Efter Tough Viking i Finland förra lördagen hängde jag kvar i Helsingfors ett tag på seight-seeing. Redan då kände jag att att jag kanske hade något i min kropp eftersom jag ömsom frös och ömsom var varm trots att temperaturen inte skiljde sig så mycket. Dessutom hade jag lite svullna lymfkörtlar här och var vilket ju är en indikator på att något är på gång. Och sen bröt den ut, den så kallade "mansförkylningen", men ändå hann jag med några pass i veckan, här kommer de:
Måndag: 13 kilometer löpning med 136 slag per minut i snitt. På exakt samma bana som veckan innan sprang jag 80 sekunder snabbare, något som indikerar att formen är god men inte nödvändigtvis att man håller på att bli sjuk. Under löpturen var jag omotiverat snorig och efteråt onödigt varm.
Tisdag: Lätt uppvärmning följt av greppstyrka, detta kan man till viss del träna trots att man är krasslig.
Onsdag: Vilodag
Torsdag: Rörlighet och rehab för vader och lår.
Fredag: Vilodag. Framåt eftermiddagen kände jag mig ganska pigg och tänkte att det kanske ändå skulle vara möjligt att tävla på lördagen.
Lördag: Skulle egentligen varit Race-Day och ett försök att slå personligt rekord på 10 kilometer under Skanörsmilen, men då jag under natten varit krasslig och var minst sagt "slemmig" på morgonen valde jag att avstå. Istället blev det påhejning av min tjej som gjorde en hedersam insats på 5 kilometer på samma tävling.
Söndag: Ingen direkt förbättring egentligen men dampen tog över och drog ut mig på lite lätt orientering i en timme. På kvällen blev det 3 mil cykling i makligt tempo och i skrivande stund känner jag mig ungefär som resten av veckan; lite småont i halsen med lite hosta, lite lätt huvudvärk och lite småsnorig. Förhoppningsvis läker det sig till lördag, för då hade jag tänkt tävla hinderbanerace.
Nåja, det vart ett tråkigt inlägg men en vecka utan träning är också ganska tråkig=)
Förkylning är tufft.
SvaraRadera