På torsdagen var det återbesök hos sjukgymnasten efter genomfört ingrepp. Veckan dittills hade förflutit ganska lågintensivt även om jag gått bort till gymmet vid ett flertal tillfällen och tränat överkropp, främst i form av chins, dips och magövningar på olika vis. Lite armhävningar mår man heller inte dåligt av.
Enligt sjukgymnasten går det enligt plan. Jag har återfått en smärta som till del påminner om den jag hade för några år sen, då det definitivt var hanterbart. Men så har jag inte sprungit ett steg eller övat någonting som liknar hopp heller.
Besöket ledde fram till 3 nya rehabövningar av vilka jag ska göra 3 set gånger 15 repetitioner 5 gånger i veckan. De är av väldigt enkel karaktär just för att jag inte ska belasta senan för mycket i början. Utöver dessa övningar så ombads jag stretcha framsida lår, något jag gjort ungefär flera veckor totalt hittills i livet=)
Extra goda nyheter var att jag fick cykla upp till en halvtimme och även simma upp till en halvtimme. När jag frågade om våtvästlöpning blev han först lite tveksam men vi kom överens om att 15-20 minuter går bra så länge det inte gör ont.
Tro att jag blev glad för detta besked=) Under helgen (då jag jobbat) har jag således cyklat 30 minuter per dag och när jag nu varit hemma och ledig ett par dagar har jag simmat en kilometer (c:a 20 minuter) samt tränat våtvästlöpning 20 minuter. Idag blir det lite cykel och fler rehabövningar. Lite chins blir det också idag, har som mål att slå mitt personliga rekord på 21 chins innan nästa tävlingssäsong börjar.
Ett lite halvtråkigt och självcentrerat inlägg, men mer dramatiskt än såhär blir det inte när man tränar rehab. Det finns fler sidor av idrotten än tuffa hinderbanelopp och stora tävlingar.
Låter bra, behöver snart själv lite rehab, börjar att gå fort då jag springer, känns i benen.
SvaraRadera