Nu är det annandag påsk och kanske är jag en dag sen med att skriva detta inlägg men så kan det vara ibland =)
Jag har tränat hårt senaste tiden. Löpträning på olika sätt med bland annat 5k-test, distanslöpning, backintervaller och massa annat inom bara en veckas tid kombinerat med hinderbana, marschträning och allmänt stå och gå som man gör när man har ett yrke som mitt har nog bannemig drabbat mig med en överbelastningsskada.
Definitivt är det så att man är lite sliten mest hela tiden. Små bekymmer i benhinnor, knä, rygg, hälsenor och axlar pågår över tiden men det hålls på en rimlig nivå och gör egentligen inte särskilt ont.
Men nu gör det faktiskt särskilt ont, inte så att jag lipar eller inte kan gå men det är definitivt över en 5:a på en 10-gradig skala så fort jag börjar springa.
Mer om dessa tankar i slutet av inlägget, först kommer veckan i stort:
Måndag: Vila från egen träning men definitivt sprang jag några kilometer när jag var instruktör på NMT.
Tisdag: 10 kilometer löpning runt 4:30/km på förmiddagen följt av en mil ganska tung marschträning på eftermiddagen. På kvällen blev det greppstyrka och bål.
Onsdag: Vila från egen träning men definitivt sprang jag några kilometer när jag var instruktör på NMT.
Tosdag: Simhinderbana på förmiddagen. Backintervaller på eftermiddagen. Dessa gick verkligt bra och jag nådde 7,23 kilometer på 30 minuter där 20 minuter gick uppför och 10 minuter gick nedför (approximativt). Så långt har jag aldrig hunnit på 30 minuter och pulsen var inte fasligt hög heller.
Fredag: TOTAL VILODAG för första gången i år. Endast två kortare promenader genomfördes, i maklig takt.
Lördag: Lätt stridshinderbaneträning följt av kastträning. Årets första kastträning på en fin vårdag är verkligen balsam för själen.
 |
| Detta är förträffligt avkopplande =) |
 |
| Såhär glad är man efteråt =) |
Besvären har aldrig visat sig för mig innan veckan utan kom ganska påtagligt under tisdagen för att sedan lägga sig. När jag får sådana här känningar brukar jag inte bry mig utan köra på för att utvärdera om det verkligen är något eller om det bara är nån liten bristning nånstans eller kanske träningsvärk eller what ever, blodgenomströmning är bra =)
Torsdagens backintervaller medförde viss smärta under uppvärmningen men sedan var det bara lätt lätt värk under själva passet för sedan lägga sig på kvällen. På fredagen hade jag sen lite känningar under tiden jag promenerade och på lördagens stridshinderbana (som inte är så våldsamt som det låter) låg jag runt en 5:a i smärta.
Söndagens racketsport irriterade en del men det gjorde aldrig riktigt ont.
Nåja, nu sitter jag här och vågar inte springa en meter för varje gång jag känt på ett löpsteg, som när jag tvättade bilen idag så gör det ont, definitivt mer än den gyldene 5:an. Jag har smörjt med diverse smärtstillande och nu tejpat med kinesiologisk tejp.
Det som talar för att det är Benhinneinflammation:
1. Det var mycket marschträning och en del löpning på höger sida av vägen i veckan vilken innebär.
att foten pronerar överdrivet mycket.
2. Jag har ont, men inte skitont.
3. Jag är palpationsöm (d.v.s. det gör ont att ta på) på en inte jätteliten del.
Det som talar för att det är Stressfraktur:
1. Det kom ganska plötsligt.
2. Jag har ganska ont.
3. Jag är palpationsöm på en inte jätteliten del.
Till synes så är jag ganska kluven men jag hoppas (och tror faktiskt) att det är benhinneinflammation på nedre delen av tibia (skenbenet) 5 centimeter ovanför fotknölen.
Oavsett vilket blir det totalvila från löpning i minst tio dagar, kinesiologisk tejpning samt alternativ träning. Sånt här skojar man inte med, inte benhinneinflammation och definitivt inte stressfraktur. Det sistnämnda medför sannolikt att säsongen är över.
TRIST SOM FAN, men folk har värre bekymmer i livet och jag har ingen annan att skylla än mig själv så det är bara att släppa prestigen, vara ödmjuk och vidta åtgärder.
Är det någon klok som har någon gyldene erfarenhet så må ni självklart kontakta mig. Jag bjuder på glass om ni helar mig.
Bästa hälsningar
Dunder-Danne
